Death of the Father of the Socialist Homeland (snott av svd)

Ledarbloggens Youtubiana #33: Kim Il Sungs död
Alla har väl någon gång oroats av tanken på att ingen skulle vilja komma på ens begravning. Det finns en lösning på problemet. Bli kommunistisk diktator.

Kim Il Sung föddes 1912 och ledde Nordkorea - 'Demokratiska' Folkrepubliken Korea - från dess grundande 1948 fram till sin död 1994. Och visst kan man klandra kommunisterna för att de därmed återinförde ärftlig tronföljd, men att påstå att de inte samtidigt gjorde det bästa av begreppet 'Den store ledaren' vore att gå för långt. Kim Il Sung förknippades så med staten att konstitutionen faktiskt fortfarande nämner honom som republikens evige president - vilket fick det märkliga till följd att sonen Kim Jong-Il när han ärvde makten inte kunde ärva själva ämbetet.

Death of the Father of the Socialist Homeland är en trettio minuter lång film som visar den officiella versionen av den nationellt omfattande sorg som utbröt vid Kim Il Sungs begravning.

Filmen börjar helt normalt, med högstämd musik och bilder på hur arvtagaren Kim Jong-Il tar farväl av sin och folkets väl balsamerade fader. Men när berättarrösten kommer in efter trettio sekunder - därefter ständigt med gråten i halsen - anar man att detta inte är vilken statsbegravning som helst. Efter en minut bryter vansinnet ut, och den längsta gråtorgie som någonsin regisserats vidtar. Flottisterna grinar. Infanteristerna bölar. Officerarna på staben kastar sig på knä och skriker ut sin sorg. Skolbarnen gråter. Hemmafruarna gråter. Vuxna män trycker sig mot tv-apparaterna och kysser de sista bilderna av den store ledaren:



Det bara fortsätter. Fabriksarbetarna primalskriker. Cykelbuden hulkar. Kvinnoförbundarna gråter, allt medan kondoleansböckerna fylls. I del två fortsätter korsklippningen av begravningsprocessionen med scener från runt om i Nordkorea där massorna gråter och knäfaller inför olika monument. Fem minuter in i tredje delen nås något slags klimax då en blind gråtande veteran kryper fram, utan sin käpp, för att kunna nedlägga sin blomsterkvast.

Tyvärr är slutet lite stympat, men man är ändå ganska mätt på sorgmarschen och de pålagda gråtskriken efter trettio minuter.

Mindre uthålliga kan titta på hur Nordkoreas eminenta public service-bolag rapporterade om sorgen, i ett blott 1,23 minuter långt nyhetsinslag, där reportern på plats inte ens kan läsa sin ståuppa utan att börja grina:



Förresten. Två saker ska tilläggas.

Nordkorea håller på att starta upp sina atomanläggningar igen. Det känns ännu mer så där efter att man har sett Death of the Father of the Socialist Homeland.

Det parti som i dag kallar sig Vänsterpartiet hade länge seriöst utbyte med Nordkorea. I partiets vitbok Lik i garderoben? (pdf) kan man läsa följande.

"Utbytet av hälsningsfraser mellan Vpk och Koreas Arbetarparti (KA) var omfattande under 1980-talet. Lars Werner, Bo Hammar och Catarina Edgar skrev efter ett besök med visit hos Kim il Sung 1983 att 'även om det finns mycket i Korea som är främmande för våra uppfattningar så kan man inte undgå att imponeras av den fantastiska återuppbyggnaden av ett land som var totalförstört 1953 efter Koreakriget'. Kim il Sung framhöll bl a att Korea höll samma självständiga kommunistiska linje i Asien som Vpk i Europa. Kim il Sung uttryckte också missnöje med att de högutvecklade socialistiska länderna gjorde ytterst lite för att befrämja en ny ekonomisk världsordning, varför länderna i Tredje världen måste samarbeta med varandra och med högutvecklade småstater. Bo Hammar nämner att Kim il Sung var väl bevandrad i europeiska frågor och kände väl till Vpks självständiga politik liksom eurokommunismen 'som han påstod sig stödja'.

I det diplomatiska språket mellan Vpk och KA framstår förhållandet mellan partierna som det varmaste av alla, särskilt 1980-86."

Lars Ohly gick med i Vänsterpartiet (Kommunisterna) 1979.

Death of the Father of the Socialist Homeland (del 1, 2 och 3) är först ut i Ledarbloggens 33-i-topplista över YouTubiana, ett koncept vi stulit från Fredrik Strage men ämnar applicera på ledarsidans favoritämnen, inte sällan under den i dessa tider så aktuella devisen det kunde varit värre.

Tipsa gärna om andra höjdpunkter i storpolitiken!